Food as a tool for learning (…)

februari 15, 2018 - 17:22

Sepp och Höijer menar att det finns ett behov av forskning som beskriver hur förskolläraren kan använda mat som ett redskap för att styra barnen mot en hälsosam livsstil.  Författarna talar om föräldrarnas och förskolans som viktiga komponenter i barnets hälsa, och menar att de bär ansvaret för barnets matvanor. Dessutom har förskollärare begränsade teoretiska och praktiska kunskaper kring kost och lärande.

I artikeln ”Food as a tool for learning in everyday activities at preschool – an exploratory study from Sweden” skriver Hanna Sepp och Karin Höijer om måltidens betydelse för barns lärande i förskolan. Författarna lyfter fram att barnen måste få möjligheten att lära sig vad en hälsosam livsstil innebär i syfte att utveckla en god hälsa. Syftet med studien är således att analysera förskollärarens erfarenheter kring att använda mat som ett verktyg för lärande i verksamheten. Sepp och Höijer utgår från ett social konstruktivistiskt perspektiv i syfte att få en inblick i förskollärarens erfarenheter och dagliga arbete kring mat.

Studien har genomförts på 14 förskolor med totalt 131 lärare – 45 personer valdes ut för individuella och gruppintervjuer, och därefter lyfte författarna fram tio intervjuer för sin analys. Intervjuerna varade i ungefär 40–60 minuter och spelades in.

Deltagarna fick grunda sin pedagogik på två olika böcker – ”Sensory Education” (Sapere) samt ”Cook and learn step-by-step”. Sapere är en metod som grundar sig på att utveckla barnens sensoriska förmågor och språk genom att uppleva mat med olika sinnen. Till skillnad från Sapere fokuserar Step-by-step metoden på att baka och laga mat genom bild och text.

Resultatet visar att majoriteten av deltagarna såg fördelar med att integrera mat och måltid i den pedagogiska verksamheten. Metoderna ansågs vara konkreta, inspirerande och enkla att arbeta med. Dessutom bidrog projektet till att pedagogerna blev medvetna om deras brist på kunskap. Vissa lärare menade också att barnen hade förstärkt sin matematiska förmåga och utvecklat sina kunskaper.

I resultatet nämns också Sapere som en metod för pedagoger att reflektera över sitt förhållningssätt till barnen; Pedagogerna får lära sig att sätta ord på sina egna upplevelser av maten. Dessutom nämner författarna hur synen på det kompetenta påverkade barnets lärande. Genom projektet upplever skribenterna att mat blev ett viktigt ämne i barnens samtal, och att de utvecklade en positiv attityd nya maträtter. Projektet utvecklade således barnens sensoriska språk och förmåga att förstå andra områden som vetenskap.

Författarna kunde även se hur pedagogernas förhållningssätt påverkade lärandet. Vissa pedagoger visste inte hur man kunde omsätta teorin i praktiken, och för vissa var kunskapen bristfällig. Vissa pedagoger visade inte något större intresse för projektet eftersom de hade svårt att se fördelar med att sammanbinda måltid och pedagogik.

Sepp och Höijer menar samtidigt att pedagogerna inte hade reflekterat över förskolans roll i måltiden innan projektet. Trots att många studier pekar på att barnens tidiga matvanor är viktiga för deras hälsa, saknar förskollärare teoretiska och praktiska kunskaper för hur de ska arbeta pedagogiskt kring mat. Studier visar dock att barnen vågar breda sina alternativ när de har arbetat med Sapere och utvecklat sin sensoriska förmåga. Resultatet tyder således på att ett tillåtande system, med en trygg och intresserad lärare som ser på barnen som kompetenta behövs för att kunna integrera mat i ett pedagogiskt sammanhang.

Referenslista

Sepp, H och Höijer, K (2016). Food as a tool for learning in everyday activities at preschool – an exploratory study from Sweden. Food & Nutrition Research, 60.

Kommentera

Kommentera

Vad letar du efter?