Vardagsperspektiv på förskolans verksamhet

februari 26, 2018 - 07:54

I böckerna att fånga lärares arbete (Ganneryd & Rönnerman, 2007) och förskolan – barns första skola! (Johansson & Pramling Samuelsson, 2003) lyfter författarna fram viktiga inslag i förskolläraryrket. Följande skrift behandlar och grundar sig på två frågeställningar: På vilket sätt lyfts förskolans vardag fram? Vad är utmärkande för förskollärarrollen i texterna?

Inledningsvis menar författarna att förskolan präglas av en tydlig och planerad struktur. Det finns tydliga rutiner – till exempel inleds dagen med en gemensam samling. Samlingen pågår under ungefär 15-20 minuter och ett innehåll presenteras av förskolläraren. Under samlingen arbetar förskollärarna kring ett tema med dramatiserade sagor som inleder samlingen. Därefter står fri lek på schemat och i förskolan leker barnen i olika rum. Förskolläraren bjuder gärna in till lek, rättar till, tröstar, hjälper och avleder. Det finns dessutom organiserade vardagsrutiner som omfattar olika arbetsuppgifter och aktiviteter som är bundna till måltider, toalett och tambursituationer.

Dessutom hävdar författarna att pedagogerna agerar med utgångspunkt i sina föreställningar om hur världen är beskaffad. Pedagogens föreställningar, kunskaper och erfarenheter om barn spelar en viktig roll för förskollärarens förhållningssätt. Skribenterna betonar samtidigt andra viktiga aspekter i förskolläraryrket som planering. Det krävs indirekt av pedagogerna en plan för var ”barn och vuxna ska sitta vid måltiderna, vem som ska ansvara för dukning/avdukning vid måltiderna, vem som ska ansvara för mottagande i tamburen och för hjälp vid toalettsituationen”. Förskollärare har således ett viktigt ansvar som innebär ständig kontroll och uppsikt över barnen. Inom arbetslaget diskuterar man rutiner om till exempel måltider, toalettbesök och tambursituation.

Förskollärarens arbetsuppgifter är samtidigt väldigt brett – till exempel har förskollärare även en del praktiska uppgifter som bortplockning och städning under och efter barnens lek, och i samband med måltiderna. Skribenternas analys av intervjun visar också att förskolläraren har ”ägnat mycket tid åt att planera”. De leder oftast samtal som förbereder barnen inför händelser under dagen. Arbetet handlar i första hand om att skapa möjligheter för barnen; De lyssnar, uppmärksammar, besvarar och försöker understödja barnens deltagande i samtal och initiativ till lek. Förskollärarna försöker grunda samtalen på ett här-och-nu-perspektiv genom barnens berättelser och funderingar.

Sammanfattningsvis menar författarna att förskollärare har ett ansvar att planera och organisera innehåll och arbetsformer som sätter upp ramar för verksamheten. Förskolläraryrket innebär också snabba skiftningar – det är sällan som en arbetsuppgift kan slutföras vid ett tillfälle. Oftast förekommer och genomförs flera olika arbetsuppgifter samtidigt.

Förskolläraren ska även kunna hantera gruppen samt bemöta varje enskilt barn. Arbetet kräver flexibilitet och en förmåga att kunna anpassa sig till den aktuella situationen. Förskollärarnas medvetande ska vara ”riktat mot nuet, mot den aktuella situationen” och framtiden, samtidigt som de präglas av tidigare erfarenheter.

 

Referenslista

Ganneryd, Eva & Rönnerman, Karin (2007). Att fånga lärares arbete. Stockholm:

Liber.

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) (2003). Förskolan – barns första

skola! Stockholm: Studentlitteratur.

Kommentera

Kommentera

Vad letar du efter?