Vad ska vi göra med boken?

januari 4, 2019 - 19:13
  • Återvända till boken
  • Kommentera
  • Fråga
  • Engagera sig
  • Benämna
  • Bearbeta
  • Leka boken
  • Levandegöra
  • Lyssna
  • Relationer mellan delar i boken, figurer, personer

OBS! Det här tipset ingick i min förskollärarutbildning.

Fabel, folksaga, konstsaga

januari 4, 2019 - 18:59

Fabel:

  • En kort allegorisk berättelse som innehåller en enda episod med en moralisk sentens i slutet.
  • Det förekommer ofta förmänskligade djur som både tänker och handlar, men det kan också vara människor.
  • Fabeln innehåller några få detaljer och har inga parallellhandlingar.
  • Den hör ursprungligen ihop med ett muntligt folkligt berättande, men skiljer sig från folksagan, myten och sägnen och ordspråken.
  • Fablerna är exempelvis mer berättande än de korta ordspråken.
  • Till skillnad från folksagan, vars uppgift är att roa, är fablerna sedelärande och didaktiska.
  • Ett utmärkande drag för fabeln är att karaktärerna har en enda tydlig egenskap, det vill säga de är platta. Varken djuren eller människorna har specifika egennamn. Djuren har stereotypa egenskaper; sköldpaddan är långsam, lejonet är modigt och stolt, björnen farlig, hjorten fåfäng, myran flitig, räven listig, vargen grym, kråkan lättsmickrad, åsnan envis, ormen lömsk och så vidare.
  • Fablerna avspeglar olika tiders och platsers moraluppfattningar, samtidigt som det didaktiska, sedelärande perspektivet förenar genren över tid och rum och ger den dess kontinuitet.  

 

 

Folksaga

  • På samma sätt som fabeln och myten har folksagan sin ursprungliga förankring i en muntlig tradition.
  • Folksagan har till skillnad från konstsagan ingen namngiven författare.
  • Handlingen är placerad i obestämd tid, i ett obestämt rum och karaktärerna är ofta platta och statiska. De är typer mer än psykologiska karaktärer.
  • Sagor är ofta symboliska utan att vara moraliserande. De är handlingsinriktade, med en intrig som är uppbyggd kring motsatspar som ont och gott.
  • Folksagor inleds för det mesta med “Det var en gång” och har lyckliga slut.
  • För att lättare minnas en saga förekommer gärna tre- och sjutal och karaktärerna har vanligen symboliska namn som Snövit, Törnrosa, Askungen eller kallas kort och gott: jägaren, prinsen, den elak styvmodern.
  • Övernaturliga inslag är vanligt förekommande, som en fe, ett trollspö eller mycket starka krafter.
  • I Norden kan det handla om olika övernaturliga naturväsen som tomten, häxor, vättar, näcken och älvor, där vanliga motiv är att någon blir bortrövad, bergtagen eller utmanar ett väsen. Dessa inslag är också vanliga i den svenska konstsagan.

 

Annas anteckningar från föreläsningen “Att läsa och tolka epik”

  • ”Det var en gång” är en vanlig inledning
  • Obestämd i tid och rum: ”För länge sen, i fattigdomens dagar”
  • Platta och statiska karaktärer
  • Upprepningar, ofta tre- eller sjutal
  • Tydliga motsättningar mellan ont och gott, vän och ovän
  • Övernaturliga inslag
  • Lyckligt slut

 

Konstsaga

  • Man brukar skilja mellan folksaga och konstsaga. Den senare har en namngiven författare och är skapad med konstnärliga, estetiska intentioner, till skillnad från konstsagan som har sina rötter i en muntlig kultur. Man kan skilja mellan konstsaga och folksagan genom följande punkter:
  • I konstsagan namnges platser och människor i högre grad
  • I konstsagan handlar hjältarna mer självständigt och visar känslor och tvivel
  • Konstsagan behandlar oftare existentiella och/eller moraliska problem
  • Konstsagan är, till skillnad från folksagan, till sin natur symbolisk och sagoförfattarna arbetar medvetet med symboler
  • Ett av de vanligaste motiven i konstsagan är naturen och människornas förhållanden till den
  • Konstsagoförfattarna utnyttjar olika inspirationskällor och löser ofta upp och blandar folkliga former

 

Annas anteckningar från föreläsningen “Att läsa och tolka epik”

  • Namnges platser och människor
  • Visar karaktärerna känslor och är mer individualiserade
  • Beskrivs moraliska och existentiella problem
  • Arbetar författaren medvetet med symboler
  • Handlar det ofta om människans förhållande till naturen
  • Utnyttjar författaren ofta olika inspirationskällor och blandar folkliga former

Källa: Från fabler till manga

OBS! Det här tipset ingick i min förskollärarutbildning.

 

 

Svenska barnboksinstitutet

januari 4, 2019 - 18:55
  • Informerar om barnlitteratur
  • Offentligt forskningsbibliotek om barnlitteratur
  • Stöder och publicerar forskning i barnlitteratur
    www.sbi.kb.se

OBS! Det här tipset ingick i min förskollärarutbildning.

Söka barnlitteratur på Blåsenhusbiblioteket

Specificerad sökning
januari 4, 2019 - 18:50

Använd modellen hcf(yb) bilderböcker (sorg* OR saknad* OR död*)

hcf(yb) specifierar barnlitteratur för barn i åldrarna 0-6 år.

bilderböcker specifierar att det ska vara bilderböcker (och inget annat)

sorg, saknad, död är de sökord som jag vill att sökningen ska matcha (t.ex. bilderbok om sorg, död och/eller saknad)

stjärna * talar om för databasen att böjningar av ordet sorg, saknad och död är okej (t.ex. en bok som börjar på sorgSEN eller saknadEN eller dödA)

OR och AND talar om för databasen att förhålla sig till det angivna, d.v.s. “eller” (OR) eller AND (och)

OBS! Det här tipset ingick i min förskollärarutbildning.

Konceptböcker

januari 4, 2019 - 17:23

– Arne Norlins och Jonas Burmans böcker om Halvan
– Birgitta Stenbergs och Matti Lepps böcker om Billy
– Barbro Lindgrens böcker om grisen Benny
– Eva Erikssons böcker om grisen Malla

OBS! Det här tipset ingick i min förskollärarutbildning.

Estetiskt nydanade bilderböcker

januari 4, 2019 - 17:23

Konstnärligt modernistiska bilder och formgivning, collageteknik, fototeknik, multimodalitet, dubbelt tilltal.
– Sven Nordqvists Var är min syster 2007
– Carin och Stina Wirsén
– Joanna Rubin Dranger
– Stian Hoels böcker om Herman
– Shaun Tan, ALMA-pristagare 2011 www.alma.se

OBS! Det här tipset ingick i min förskollärarutbildning.

Var är min syster?

Sven Nordqvist
januari 4, 2019 - 17:23

Källa

“Plötsligt är storasyster borta! Lillebror ger sig ut för att leta efter henne. Till sin hjälp har han minnen från tidigare utflykter och vad systern brukar berätta om. Letandet går genom luften i en luftballong som bärs av ett upp och nedvänt päron. Landskapen är fantasifulla och fyllda av detaljer; kor som dricker öl, en groda som spelar pingis med en gumma, en hög av älgar som sover i en soffa, indianer som rider på en snok och annat finurligt. Tittar man noga så kan man kanske se systerns gula kalufs lite här och där.”

OBS! Det här tipset ingick i min förskollärarutbildning.

Färgerna

Pernilla Stalfelt
januari 4, 2019 - 17:23

Källa

“Rött är rött och grönt är grönt, eller är det verkligen så? För om man tänker efter och tittar noga är ju rött alltifrån ljusrött till blodrött. Den som ser efter riktigt ordentligt ser att färgerna har många, många nyanser.

Färgboken är en alldeles särskild bilderbok för de yngsta. En härlig färgfest för alla nyfikna som vill kika närmare på färgernas alla färger!”

OBS! Det här tipset ingick i min förskollärarutbildning.

Alla barns rätt

Pernilla Stalfelt
januari 4, 2019 - 17:23

Källa

“Pernilla Stalfelt både kan och vågar förklara Barnkonventionen för barnen själva!

Ingen kan som Pernilla förvandla de vällovliga men torra paragraferna till kött och blod. Här finns ett stort hjärta som klappar för alla barn. I förordet skriver hon: “Jag har tolkat Barnkonventionen så det blir lite tydligare för barn vad deras rättigheter kan vara. Det är såklart min personliga tolkning, men jag tror att många barn och vuxna kan ha glädje och nytta av den. … Om fler följer efter kan fler barn i världen få leva ett tryggt och bra liv och fler barn kan få känna sig lyckliga lite oftare. Det vore en fin present till hela världen.”

Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat Barnkonventionen, och längst bak finns den i tryck med tips om hur läsaren kan gå vidare.”

OBS! Det här tipset ingick i min förskollärarutbildning.

Bajsboken

Pernilla Stalfelt
januari 4, 2019 - 17:22

Källa

“Prutt och bajs är roligt tycker nästan alla barn men inte vuxna. Många vuxna blir ledsna om man säger bajskorv rakt ut. På sitt egna befriande knasiga sätt beskriver Pernilla Stalfelt i ord och bild alla bajsets former och funktioner.”

OBS! Det här tipset ingick i min förskollärarutbildning.

Vad letar du efter?