Klicka HÄR för att komma till programmet

Källa: Det sociala livet i skolan | Nya hissad och dissad

Det sociala livet i skolan

“Det sociala livet i skolan är en introduktion till socialpsykologi där kunskapsområdet relateras till skolans värld genom skildringar av vardagssituationer och resultat från forskning. Kapitlen handlar bland annat om grupper, grupputveckling, normer, lärarens roll som ledare och fostrare, social identitet, konflikter och mobbning.

Att vara lärare innebär att möta, hantera, organisera, påverka och påverkas av grupper. Grupprocesser och social påverkan både i och utanför klassrummet har betydelse för det sociala klimatet och för hur elever och lärare uppträder. Läraren ska också arbeta aktivt med värden och normer. För att kunna påverka grupper på ett professionellt sätt är kunskaper i socialpsykologi en väsentlig grund. Boken erbjuder ett socialpsykologiskt kunskapsunderlag för reflektion, diskussion och handling när det gäller förhållanden i ­skolan, social påverkan och värdepedagogik eller “värdegrundsarbete”. Den vänder sig i första hand till lärarstudenter och studenter i pedagogik och pedagogiskt arbete, men även till studenter i psykologi som intresserar sig för sociala processer i skolan. Boken är avsedd för kurser på högskolenivå. I denna nya upplaga har i synnerhet kapitlet om mobbning upp­daterats och reviderats och presenterar nu fler perspektiv på mobbning. Även kapitlet om läraren som auktoritet har i betydande grad bearbetats genom att bland annat behandla forskning om lärar-elevrelationer. Boken har också uppdaterats när det gäller forskningsreferenser, och nya begrepp har tillkommit.”

Nya hissad och dissad

“Att kunna se och möta olika typer av kränkande handlingar är en skyldighet för alla pedagoger. Varje pedagog skulle behöva en social förbandslåda. Men vad skulle en sådan innehålla? Med andra ord vilken slags social guidning behöver barnen? Hur stöttar pedagogen bäst det enskilda barnet, och hur arbetar pedagogen med grupprocesser i förskoleverksamheten?
I andra upplagan av Hissad och dissad diskuterar Margareta Öhman dessa frågor ur ett relationellt perspektiv. Hon presenterar också teorin om social exklusionsångest som beskriver grupprocesser som går fel, och hur pedagogen kan bygga en trygg grupp – ett komplement till att stötta det enskilda barnet.

Grundtesen i boken är människans längtan efter tillhörighet och gemenskap med andra, och den sociala smärta det innebär att hamna utanför gemenskapen. Grunden för att finna gemenskap är barns relationsarbete och hur de använder olika sociala resurser för att inta positioner, bilda vi-gemenskaper och leka. Boken är tänkt som stöd för pedagoger i arbetet med att skapa ett positivt utvecklande klimat som främjar icke-diskriminering och allas lika värde, och där kränkande handlingar inte tillåts bilda negativa samspelsmönster i gruppen. Med hjälp av olika exempel beskriver författaren situationer där pedagoger guidar barnen genom etiska dilemman och konflikter, och stöttar barns självreglering när starka känslor är i omlopp.”

OBS! Böckerna ingick i min förskollärarutbildning.

Rollbetingad auktoriteten inom lydnadskultur ersätts av: Personlig auktoritet

Innehåll i relationskompetens

• Integritet
• Personligt (inre) ansvarstagande
• Socialt (yttre) ansvarstagande

Integritet är:

• okränkbarhet
• oberoende
• förmåga att handla (dvs. bete sig) självständigt, ärligt och i överensstämmelse med sina moraliska principer. Att stå upp för och respektera sig själv.

Personligt (inre) ansvarstagande:

• ta ansvar för sina egna gränser, behov, känslor och mål (t.ex. ”jag vill att Sahir får vara med, fast ni inte vill det”)
• byggs upp genom emotionella erfarenheter tillsammans med andra

Socialt (yttre) ansvarstagande:

• ta ansvar för sociala och kulturella värden utanför individen, som rör alla (t.ex. ”på en förskola får alla vara med”)
• bygger på tanke och påverkas av kulturell tillhörighet och intellektuell utveckling

Hur kan relationskompetens genomföras i förskolan?

• Rollmodeller
• Konflikter (inklusive olydnad)
• Samarbete
• Autenticitet
• Självkänsla
• Självförtroende
• Genuint intresse för och omtanke om barnet. ”Utgå från att barnet vill väl (gott) och vill samarbeta”

Konflikter (inklusive olydnad)

• kan vara ett utvecklingssteg på väg mot integritet och inre ansvarstagande
• sällan uttryck för avsiktlig angrepp mot vuxnas makt
• inte detsamma som att ingen följer några regler utan snarare att testa möjligheter och ta ansvar för vår egen person
• vuxna behöver se över hur de ser på orsaker så de inte skyller ifrån sig
• T.ex. “trotsålder” handlar sällan om att trotsa vuxen auktoritet, utan om att utveckla sin egen integritet

Att hantera konflikter: Vuxnas definitionsmakt

• Vuxna definierar om en konflikt med ett barn är viktig eller oviktig, på allvar eller skoj, rätt eller fel osv.
• Pedagoger i förskolan förringar det barn tycker är problematiskt genom att skoja/skämta eller inte ta på allvar
• Barn kränks då och lär sig att de inte kan få hjälp
• T.ex. barn upplever att de andra inte vill leka med dem men personalen upplever det inte så

Samarbete

• Barn har medfödd förmåga och vilja att samarbeta
• Redan spädbarn samarbetar genom att kopiera föräldrarnas beteenden
• Flexibilitet som barn, lär oss hur samarbeten sker i ”vår kultur”
• Barn väljer samarbete framför att skydda sin integritet när de tvingas välja
• Barn skyddar vuxna för att få samarbeta med dem
• Brist på samarbete från de vuxnas sida kan göra att barn beter sig:
  • ”snällt/lättsamt” fast barnet är passivt, stressat och försöker ta liten plats
  • extra ”påträngande” så att barnet ”gör jobbet” att ändå få till ett samarbete

Självkänsla och självförtroende

• Självkänsla: att känna sig själv, ges genom bl.a. bekräftelse/erkännande
• Självförtroende: att känna sig värdefull (kunna), ges genom bl.a. beröm
• God självkänsla gör att barnet/pedagogen använder sin integritet och sitt inre ansvarstagande i sociala samspel

OBS! Det här ingick i min förskollärarutbildning.

Etiska situationer – definition

Situationer som innefattar:

• samspel mellan människor
• handlingar med eller mot andra personers intresse och välbefinnande
• Att observera i leksituationer rekommenderas

Rättvisa enligt barnen

• Likhetsprincip
• Behovsprincip
• Merit- eller förtjänstprincip

Rättigheter – ett sätt för barn att förebygga och lösa konflikter

• Förskolebarn kan beroende på ålder:
• förstå och uttrycka rättigheter och rättvisa
• lära sig normer kring gott och ont, rätt och fel

Barn kan visa förståelse och omtanke om andra barn vid konflikter

• Förskolebarn kan (beroende på ålder)
• förstå och relatera till andras upplevelser
• visa omsorg om andra
• bete sig stödjande mot andra

Makt

• Olika barn har olika mycket makt
• Flera saker påverkar hur mycket makt ett barn har, över vilka andra personer som barnet har makt och i vilka situationer
• Det finns i allmänhet motstånd också mot makten: ”mikromakt”

Det kan vara positivt med konflikter. Barnen får möjlighet att…

• utveckla integritet och inre ansvarstagande (se min förra föreläsning)
• träna upp färdigheter för att hantera svåra situationer
• väl avklarade konflikter ger känsla av trygghet inför nya situationer
• barn kan få uppleva att andra visar omsorg om dem vid konfliktsituationer (kompis som hjälper osv.)
• får fördelar om ”vinner”

Konflikter har också ofta negativa effekter

• uteslutning
• mobbning
• ensamhet
• utveckla dåligt självförtroende
• befästa hierarkier

Fungerande konflikthantering – Hur kan man arbeta med konflikthantering (enligt Eva Johansson)?

Det finns inte en metod utan pedagogen bör pröva olika sätt och anpassa efter gruppen.

• Förebyggande arbete med gruppklimat och relationskompetens
• Förebyggande arbete för att vidga normer så att fler ryms
• Många vuxna med barnen
• När något hänt, be barn berätta om händelsen och känslorna
• Tydliga regler och normer hos vuxna och barn att inte acceptera att barn beter sig negativt mot varandra, att ingripa
• Förskollärare behöver lära barn försoningsstrategier
• Förskollärare tror själva ofta att de behandlar flickor och pojkar lika men i praktiken uppfyller de sällan det. Flickor faller oftare än pojkar i ”omsorgsfällan” även vid konflikter: dvs tar
  ansvar, fokuserar på andras behov. Pojkars strategier vid konflikter består oftare av fysiska handlingar. Hur kan man motverka detta?

Strategier förskolebarn själva har för att förebygga och hantera konflikter:

• turordning/kö,
• lottning/räkneramsor,
• behovstänkande,
• finna sig i att ålder och/eller kön avgör,
• bevara/hota vänskap,
• lägga orsaker till uteslutning hos enskilda barns ”brister”,
• ”rättvisa” som verktyg när det gynnar en själv, m.m.

OBS! Det här ingick i min förskollärarutbildning.

Skollagen (2010) kap 6

• Arbete som rör kränkande behandling.
• Tillsynsmyndigheten är Skolinspektionen.
• BEO (Barn-och elevombudet) hör till Skolinspektionen. Tar emot och utreda anmälningar om kränkande behandling, företräder barn eller elev i domstol i en skadeståndsprocess, informerar om lagstiftning samt barn och elevers rättigheter.
• Förbud mot kränkande behandling och repressalier.
• Skyldighet att anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling.
• Målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling.
• Plan mot kränkande behandling.

Diskrimineringslagen (2008:567)

• Arbete som rör diskriminering och trakasserier som har samband med någon av de sju diskriminerings-grunderna.
• Tillsynsmyndigheten är DO. DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter.
• Förbud mot diskriminering, trakasseri och repressalier.
• Skyldighet att anmäla, utreda och åtgärda trakasserier.
• Målinriktat arbete för att främja elevers/ barns rättigheter och förebygga trakasserier.
• (Likabehandlingsplan)/skriftlig dokumentation från 1 januari 2017.
• Aktiva åtgärder mot diskriminering (3 kap).

Kränkande behandling

• Kränkande behandling är ett beteende som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det kan vara kränkningar av vuxna i en förskola eller på en skola eller kränkningar mellan barn eller elever.
• Absolut förbud för personal (lärare, rektor, vaktmästare, städare…) att utsätta barn och elever för kränkande behandling/diskriminering.
• Ett åtgärdande arbete bygger på goda rutiner för att bemöta individen som utsätts. Så fort ett barn eller elev visar eller talar om, är det viktigt att det utreds, dokumenteras och att det sätts in åtgärder för att förhindra att det upprepas. Följa upp – utvärdera. Exempel på åtgärder:
  • Prata med alla inblandade en och en – försök ringa in problemet
  • Fråga de inblandade parterna vad de tror vore en lösning (skriva kontrakt)
  • Uppmuntra om de håller avtalet
  • Utvärdera/följ upp regelbundet
  • Assistent eller resurspersoner för den som kränker
  • Omorganisation i och av grupper
  • Dokumentera alla delar av det fortlöpande arbetet
  • Omfattas hela verksamheten: pedagogiskt material, raster, utflykter

Diskriminering

• En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen innebär att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Även bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera är former av diskriminering. Barn kan också diskriminera/trakassera andra barn men de kan aldrig dömas för det om de är under 15 år. Det är endast huvudmännen/kvinnorna (kommunala/privata/styrelsen) som kan dömas.
• (Diskrimineringsgrunderna) En elev/ barn är skyddad från diskriminering som har samband med:
  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder
• Enligt diskrimineringslagen är det även förbud mot:
  • Direkt diskriminering – En elev/barn missgynnas genom att behandlas sämre än ett annan barn i en jämförbar situation och att det finns ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
  • Indirekt diskriminering – En elev/barn missgynnas på grund av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar en viss grupp. Det finns dock ett undantag – det är inte diskriminering om regeln kan motiveras av ett berättigat mål och är lämplig och nödvändig. Exempel på indirekt diskriminering: Alla barnen på förskolan ska äta korv med griskött till lunch, men Samir kan inte äta korven eftersom han är muslim.
  • Bristande tillgänglighet
  • Trakasseri
  • Sexuell trakasseri
  • Instruktion att diskriminera – Instruktion att diskriminera är när någon ger en order eller instruerar någon som är i beroendeställning, till exempel en anställd, att diskriminera någon annan. Det kan också handla om en instruktion att diskriminera till en person eller ett företag som åtagit sig ett uppdrag, exempelvis ett bemanningsföretag. Instruktionen kan till exempel vara att: enbart arbetssökande med svenska namn ska intervjuas, någon som är homosexuell inte ska få service eller att en person med en viss etnisk tillhörighet inte ska få komma in i affären eller restaurangen. Instruktion att diskriminera kan handla om direkt och indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och sexuella trakasserier.
  • Repressalier

Trakasserier och sexuella trakasserier

• Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimeringsgrunderna. Exempel på trakasserier: På förskolan får Love (4,5 år) höra av Lisa och Lukas (6 år) att han ska sluta hänga efter dem hela tiden som en bebis.
• Sexuella trakasserier är ett uppträdandet av sexuell natur som kränker en elevs värdighet.

Skyldighet enl. 6 kap 10 § skollagen

• När personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig vara utsatt för kränkande behandling:
• Anmälningsplikt: Skyldighet att anmäla till förskolechef eller rektor. Förskolechef eller rektor är skyldig att anmäla till huvudmannen.
• Utredning…”huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna..”
• Åtgärder”.. Förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.”
• Vid kännedom om trakasserier och kränkande behandling:
  • Anmälan till huvudmannen
  • Utredning påbörjas skyndsamt
  • Skäliga åtgärder ska vidtas för att förhindra fortsatta trakasserier
  • Dokumentera åtgärderna
  • Följ upp åtgärderna

Värdegrund som förhållningssätt

• Demokrati och mänskliga rättigheter som uppdrag
• Allas lika värde
• Demokratisk kompetens
• Inflytande och delaktighet
• Samtal om och för värdegrunden
• Systematiskt kvalitetsarbete
• Plan/dokumentation för varje enskild verksamhet
• Delaktighet av barn och elever i förskola/skola
• Översikt över de åtgärder som behöver genomföras och vilka som ska påbörjas eller genomföras under kommande året:
• exempelvis: främjande/förebyggande åtgärder
• Rutiner för akuta insatser/åtgärder, uppföljande åtgärder och dokumentation, utvärdering
• Det främjande arbetet handlar om den miljön som barn, elever och vuxna dagligen vistas i och skapar tillsammans och det behövs ingen specifik anledning för att arbetet ska bedrivas. Främjande arbete för: Demokrati och mänskliga rättigheter i skolan/förskolan. Till exempel genom:
  • hur en utflykt ska ordnas med hänsyn till allas förutsättningar
  • anordna aktiviter som kan skapa gemenskap och ansvarskänsla
  • lyhördhet vad det gäller normer som är rådande, korridoren
  • forumspel/forumteater, drama, projekt-och temabaserad arbetssätt
  • hur barn och kollegor talar och förhåller sig gentemot varandra-ordval och jargong

• Förhindra risker för att olika former av diskriminering och kränkningar ska kunna äga rum. Till exempel genom:
  • daglig vakenhet och lyhördhet inför de relationsmönster och normer som tar form och förändras i barn- och personalgrupper. Det normkritiska perspektivet
  • talutrymme, hur talar lärare till tjejer och killar? vilka får prata mest? placering, kroppspråk, lyssnande, språkliga signaler
  • lyhördhet för barns/elevers integritet
  • kunskaper om demokrati/demokratiska arbetsformer
  • diskutera etiska och moraliska frågor
  • barnböcker som hjälp till samtal eller sorteringsövningar, se vidare exempel s. 86 (Förskolans och skolans värdegrund)

Utbildningsanordnaren ska arbeta i fyra steg:

• Undersöka risker och hinder – en regelbunden kartläggning/undersökning genom exempelvis:
  • enkätundersökning
  • organiserade samtal
  • samtal i grupper
  • trygghetsvandringar
  • attitydundersökning
  • observationer
  • personalens iakttagelser exempelvis i övergångar
• Analysera orsaker
• Genomföra åtgärder
• Följa upp och utvärdera

Tips från Margareta Öhman (Nya hissad och dissad)

• Närgranska ditt arbete
• Analysera lärandeklimat och arbetssätt
• Hur ser min relation till det barnet som blir kränkt ut?
• Hur skapar man en bättre gemenskap i barngruppen?
• Kan vi arbeta mer strukturerat?
• Stöd utifrån, handledning?
• Förskolegruppen. En unik kamratkultur
• Maktfördelning inom gemenskapen
• Negativa sociala mönster
• Genus som kategori
• Pedagogens ledarskap
• Verktygslåda

Pedagogens ledarskap enligt Öhman

• Att utveckla sin självkännedom
• Att kunna hantera stress och konflikter
• Att ta vara på sin egen kunskapsutveckling inom området
• Att kunna ifrågasätta föreställningar som tas för givna
• Att se ledarskapet som en process
• Att skapa vettiga strategier för att bistå barnen i deras lärande, att vara sig själv och att vara tillsammans

OBS! Det här ingick i min förskollärarutbildning.

Att snabbt skapa vi-känsla: Kohesion- gruppsammanhållning

• Stöd och vägledning vid gruppstarten, ”teamutveckling” – att skapa trygghet och arbetsro direkt från start. Gruppsocialisation.
• Alla vill vi bli sedda. Att synliggöra och tillvarata gruppens resurser
• Gemensamt regel- och normskapande
• Gemensamma ritualer, affirmationer

Tuckmans grupputvecklingsmodell

• Formning (fas 1)
• Stormning (fas 2)
• Normning (fas 3)
• Performing (fas 4)
• Adjouring (fas 5)

Tillämpningsfrågor utifrån föreläsningen på Thornbergs bok:

1. Ge exempel på normer (positiva och negativa) som kan förekomma i:
   a) en personalgrupp b) en barngrupp
2. Hur kan jag på ett bra sätt påverka normutvecklingen i
   a) personalgruppen? b) barngruppen?
3. Barns delaktighet i regelskapandet för en grupp. Hur kan det fungera på ett bra sätt?
4. Ge ett positivt exempel på en bra uppstart för en ny grupp.
5. Ge tydliga exempel på situationer med grupptryck i en barngrupp. Hur kan man som pedagog påverka detta? Grupptryckets betydelse vid kränkningar?
6. Hur agera på ett bra sätt som ny i en personalgrupp?
7. Gruppfasmodellen: Vilka konsekvenser kan det ha för ditt gruppledarskap?

OBS! Det här ingick i min förskollärarutbildning.